Då svetten rinner i pannan

Och jag inte ens ansträngt mig.

Lite så badkaret och jag jobbar.

Hon är fylld av lite för varmt vatten.

Glider ner i det.

Svider lite i huden.

Som efter ett bra rapp på skinkan.

Pain and pleasure.

Ovärt då svetten rinner in i ögonen bara.

Ser suddigt.

Gråtblick utan att ens vara ledsen.

Vissa dagar kan jag gå omkring med dimmig blick.

Faktiskt tillochmed utan att ha druckit alkohol.

Kudden har knölat till sig, på rent jävelskap, och byggt en klump som passar perfekt in i ögonhålan.

Lite som ett barns häl.

Jag slår upp ögonen på morgonen och har suddseende.

Fantastiskt.

Går in i saker.

Välter saker.

Våglig.

Utan att befinna mig på sjön.

Sån är jag.

Multifunktionell liksom...

En gång blev jag en påse micropocorn.

Hjärtat studsade omkring i bröstet.

Slogs med lungor och en lever som inte fått alkoholjobba på flera dagar.

Kastade min kropp i ett badkar fullt av vatten.

Mest för att hålla den på plats.

Så jag inte studsbollsstudsade runt i lägenheten och välte saker.

Saker jag i viss mån är ganska rädd om.

Andra saker bryr jag mig inte om.

Tredje saker drömmer jag bara.

Kom på att jag läste en mening.

Den som lever får se.

Jag lever ju. Fullt ut.

Ska jaga känslan på jobbet.

Eller kanske inte jaga.

Mer smyga.

I jobbmode.

Alltså inte mode som i kläder.

Bär svart där.

Inte för jag sörjer.

För det gör jag sällan.

Bär kläder alltså.

Mest då reglerna säger så.

Men ibland bryter jag regler.

Som då när vi var i England och spelade popmusik.

Där gick jag in naken i baren.

Beställde en rökig whiskey och en mörk mörk öl.

Personen i baren stirrade på min blekfeta kropp.

Mobilkameror for fram och bilder togs på både stjärt och ben.

Personen i baren uttalade orden: "You're money is no good here."

Jag väntade på att bli utkastad.

"Everything is on the house"

Så ibland lyckas jag trots jag bryter regler.

Sån är jag.

Regelvidrig liksom...