Väntans tider...

Mitt hjärta fylls av lycka.

Din mage ond av blod.

Vill pyssla, värma och tappa upp varmt bad.

Lägga dig försiktigt.

Lägra dig vilt.

När ondheten försvunnit.

Min blick ser dig i det blåa ljuset från teveskärmen.

Gör dig kusligt vacker.

Som skräckfilmsdimma.

Fast på riktigt.

Skakiga lår. Röda plastband. Plastig madrass.

Vi bärs fram på luft.

Som om vi har vingar.

Suget i magen när luften tar slut.

Jag ser dina läppar.

Inser att du skrattar.

Jag är i min värld.

Plötsligt i din.

Så jävla rätt.

Så alldeles för sällan.

I min värld.

Har aldrig gillat hår i munnen.

Men ditt hår smakar bra.

Rymdlikt.

Overkligt.

Artur Dent for till restaurangen vid världens ände.

Med dig finns oändligheten.

Just för stunden.

Restaurangen på två rum och kök.

Trixar kocklikt och bränner maten.

Kan inte koncentrera mig.

På en sak i taget.

Då du lever i mig.

I tanke och hjärta.

Vill stoppa tiden.

Pausa och betrakta.

I evighet.

Och sen lite till.

Blev arg, rätt in i

själen...

http://blondinbella.se/portobello-road/

Här står hon med sitt leende och smekt in kroppen med päls.

Fy fan!

Ett kap säger hon.

Det enda kapet som kommer fram är hur totalt jävla nonchalant hon är.

Sparade 4000 spänn.

Hejja dig Blondinbella.

I brist på kunskap så slaktar vi lite rävar och tar på oss deras hud. Känner oss vackra.

Kevin William Crompton passar i blod.

Blondinbella passar som blodig. I sitt eget blod. Inte i andras.

Så det så.

Jävla konstig känsla i magen nu.

Kär, arg och lite bajsnödig på en gång.

Sån är jag.

Kärbajsarg liksom...

Hejja fredag

Ikväll är det julfest på jobbet.

Eller fest och fest.

Det vankas julmat och lager och kontor ska korsminglas.

Krystat till en början.

Brukar det vara.

Sitta med okända människor. Titta stelt, hejja på varandra, förklara arbetsplatsinnehåll och fylla på bordsdamens glas.

Sen sådär fantastiskt magiskt så släpper allas spänningar på en gång.

Slipsar lossas, bälten spänns ut för att rymma ris ala maltan, fniss och taktklapp till dansande människor.

Fredagsmys sa någon. Jag kommenterade toamys...

Förra året lyckades några med bedriften att bedriva otukt på toaletten. Eller otukt är fel ord.

Otrohet är rätt ord.

Det lustiga i denna dödssynd var att de trodde att det skulle funka. På riktigt.

Hon kommer ut med kjolen på trekvart, trosorna högt på ena höftbenet och strumpbyxorna så där korviga vid knäna.

Han kommer ut med stort leende och skjortan halvt instoppad i byxlinningen. Bältet hänger och dinglar.

De smyger helt oberörda i takt. Som en litet men ack så nöjt luciatåg.

Alla ser. Alla förstår. Dom ser inte att att ser, och ler bak deras ryggar.

Julen är glädjens högtid sägs det.

Jävla glad att det inte var jag. Som traskade med halvt instoppad skjorta.

Så det så.

Har fått smeknamnet Axel Niklasson av vissa mer eller mindre vänliga människor på jobbet.

Frågan kommer om jag ska cykla till julfesten.

För er som undrar så är svaret nej. NEJ! Absolut inte. Definitivt stopp.

Vågar inte riskera att döpas om till Lårbensbrott Halkvarningsson.

Och dessutom har jag inget lyse på cykeln. Längre...

Sån är jag

Blindstyrlig likosm...

Snökaos eller bara

första snön som får paniken att växa?

Verkar ju vara likadant varenda år.

Åh, snö... Kaos...

Norrländsk tidning: Milt snöfall med snålblåst.

Stockholmstidning: Enorm snöstorm lamslår.

Skånsk tidning: Domedagen har kommit. (snott från fb kompis)

Och ännu ett snott citat från FB:

Mamma Lillan, irriterat traskande i snöglopet på stora parkeringen:
"VEM har beställt det här skitvädret?"

Carl, sju år:
"Det är nog Sverigedemokraterna..."

Så nu säger vi väl det?

Jag måste ta tag i städningen.

Känns så där.

Skulle behöva ett par rum till. Så barnen kan ha sina grejer på sina rum.

Slippa sätta mig på lego, barbies, usb minnen och grejer när jag sätter mig i soffan.

Fast det är väl en utopi.

Men å andra sidan kom grannen på det fantastiska konceptet att vi skulle göra en dörr mellan våra vardagsrum.

Slipper man gå upp å ner för trapporna.

Och får två barn, hund och en fru och en man på köpet tillsammans med de fyra extrarummen.

Men å andra sidan får han tre barn, en katt, två fåglar, en hög med fiskar och en ganska trött man på sitt köp.

Och dessutom måste ju golvet städas efter väggraseringen.

Och det orkar jag ju inte.

Sån är jag.

Sinnestrött liksom...

Men å andra

Använda ordet blä

vid rätt tillfälle är viktigt.

Blä för att någonting smakar fel, kan funka.

Blä för att man är arg, funkar knappt.

Blä för att man saknar sönder sig av någonting är den alldeles korrekta formen för ordet.

Försökte ta en bild av natthimlen igår. Stjärnorna lyste som facklor. Tyvärr är min telefon inte utrustad med nattkortstagningsutrustning.

Försökte fixera orion konstellationen på minneskortet. Gick sådär.

Fick med natthimlen.

Skulle lika gärna ha tagit kort under jord, på natten i en kolsvart låda.

För så blev kortet.

Fränt.

Kunna ta kort på saknaden, tomheten.

Kan jag nu.

Var på halloweenkalajs igår. Med sonen. Hos vänner. Med vänner. Med nya bekantskaper.

Sonen blev Obelix. Saknade bara bautastenen.

Själv var jag Ceasar. Han med guldlöv på pannan.

Kände mig lite kejserlig ett tag. Sen blev det varmt och jag tog av mig byxorna. Och gick och la mig, efter att världens segaste laptop blev en snabb och intrångssäker sak.

Vaknade pigg klockan åtta. I en grön sovsäck. I en bäddsoffa. Bredvid en snarkande son.

Snodde allt kaffe i termosen.

Bara för jag gillar kaffe.

Således oblä för kaffe.

Sån är jag.

Kaffesugen liksom...

Alvedon och fisar.

Okerå.

Pojken kom hem från sitt livs första kung-fu träning med blåa prickar på hela underarmarna.

Stolt som en riktig morning glory stod han i hallen och visade dom för mig.

Dom hade gjort ormen, tigern, stått på huk, hållt balans och trixat som ninjas.

Eller som kung fuare.

Fick tårar i ögonen av att se att han äntligen verkar hittat en träningsmetod han gillar.

Har testat fotboll, handboll, brottning, ishockey, löpning, cykling, simning, schack och data.

Han gillade ingenting. Jo brottning ända fram tills idiot björn kom och tog över träningen och skulle ha elittänk på allt.

För fan dom är barn! Tränas på deras nivå och ska ha sjukt kul under tiden. Tycker jag. Att sätta folk i fack och bara satsa på dom som är bra skapar ingen lagkänsla. Inte heller styrker det individerna.

Dom som inte är bäst, blir hackkycklingar och tar på sig skulden för att laget förlorade. Nej inte tar på sig, utan får höra att det är deras fel.

Den som är bäst får en jävla press på sig att alltid vara bäst. Snart kommer det någon som blir lite bättre och då är den som var bäst innan inte lika pepp. Och blir bitter.

Lagsport i all ära. Men det är inget för mig. När det gäller sport vill säga.

Jobb, insats, livet är en helt annan sak. I min skeva värld.

Vill bara säga att jag är så jävla glad för att min lille store pojk hittat någonting han tycker är kul, som dessutom gör livet lite lättare och får honom att må bättre. Thats it!

Själv har jag köpt en kass förkylning på IKEA. I deras fyndavdelning låg den i en skadad wellpapp förpackning.

Tog två dagar för den att riktigt få fäste.

Men jävlar i gatan vilket drag det är i den.

Hostar. Så jag klöks.

Snorar. Så jag klöks.

Febrar så jag skakar.

Alvedonar så jag fiser.

Jisses.

Har alltid använt Ipren innan. Men Netto saluför inte Ipren. Men Alvedon.

Skitnetto!

Fisnetto!

Alvedon och min mage är inte riktiga kompisar.

Gör så jag fiser. Alvedonen alltså. Inte du.

Som brysselkål och sås.

Ungefär.

Lär hoppa i ännu ett lite för varmt bad.

Så huden blir så där rödflammig.

Som efter smisk.

Har jag sett på teven.

Att huden blir alltså.

Snart KFÖ.

Snart jul.

Snart bröllop. Hoppas jag.

Sån är jag.

Grodhoppslik liksom...

Så hur blir det nu då?

Ska jag ta tag i det direkt?

Alltså byta däck på bilen.

Eller väntar jag tills det verkar som om snön ska ligga kvar och vinterväglag råder?

Kaffet är i alla fall varmt. Och starkt.

Lite som hulken.

Fast inte grönt.

Det är the som kan vara grönt.

Och gräs.

Och löv.

Och gröna bilar.

Upptäckte att jag är tvungen att bädda. Det hände en olycka. I sängen. Och lakanet blev alldeles smutsigt.

Snabbt ner i tvättstugan och sno en maskin.

Inte bildligt. Fattar ni vid detta laget, att jag inte snor saker.

Bara tid.

Lakanet blev nästan rent.

Björnbär och banan sätter sina spår.

Iväg och handla rosa. Ska jag någongång.

Sett på reklamen att det ska vara bra.

Och visas det på teven är det sant.

Precis lika sant som att allt som står på facebook är sant.

Sån är jag.

Trovärldig liksom...