Ambidextriös är något

jag är alldeles för sällan.

Jo när jag är med henne.

Eller när jag drömmer.

Fast å andra sidan är det en dröm att vara med henne.

Win win på nåt vis.

Vet inte riktigt hur öppen jag kan vara här.

Jag menar, några känner ju faktiskt mig.

Och om jag skulle börja berätta saker som några, många inte kan hantera.

Eller acceptera.

Då blir det knas.

Hade velat berätta om den perfekta ölbakisskiten, som lämnar röven som en korv. Men när den träffar vattnet i toaletten så löses den upp direkt.

Och doften. På den perfekta ölbakisskiten.

Sånt kan tolkas fel.

Eller tipset jag fick om att sitta naken på golvet och fisa. Grannarna under blir tydligen förvånade.

Och nu när jag har fått grannar under blir jag ju sugen på att förvåna dom.

Eller VM i ollning.

www.ollning.com (tysnadsplikt så avslöjar inget)

Är duktig på sånt.

Och på att drömma om framtiden.

Sån är jag.

Hoppfull liksom...

Extremt högerhänt

är jag.

Har jag insett nu i alla fall.

Sjukt svårt att borsta tänderna med tandborsten i vänsterhanden.

Blir mer att jag håller i tandborsten och skakar på huvudet.

Rakningen ska jag inte ens ta upp.

Ja jag rakar mig med hyvel.

Och blöder lätt från haka och kinder. Tydligen...

Torka sig efter toabesök är ett projekt för sig. Tur att jag har duschen nära till hands.

Fast ganska fränt. Tanken på onani. Eller fasan kanske man ska säga.

Själv är bäste dräng my ass...

Kaffe...

Åh denna gudadryck.

Suget är enormt. Har inte gjort det än.

Kaffet alltså.

Men vetskapen om att jag strax ska göra det gör mig pepp.

Och sätta mig på balkongen och titta lidande på de döende träden.

Nästan som i en Ivar Lo bok.

Han blandade alltid liv och död i samma kapitel.

I boken bara en mor födde en kvinna barn samtidig som drängen sparkade på en katt så dennes ofödda killingar dog.

Grymt. Men fanns en baktanke. Med död kontra liv.

Ivar Lo dog.

Och marken han begravdes i sög i sig näringsämnen från hans multnande kropp och gav liv till växter som en mus åt utav. Vilken senare fångades av en katt, som fick killingar vilken en gudasöt liten parvel fick som husdjur senare.

Parveln växte upp och hittade botemedel mot cancer och extrem högerhänthet.

Bästa parvel.

Nu, precis nu måste jag ha kaffe.

Sån är jag.

Koffeinistisk liksom...

Hur många filmer

kan jag titta på utan att bli skadad?

Videovåld fanns när jag var ung.

Idag är det ingen som pratar om videovåld över huvud taget.

Kan det bero på att det inte finns så många videos kvar?

Som man kan ha våld med?

Ingen som spöar upp en video på parkeringen, eller i bussen, eller i kön till baren.

Inte heller några videos som går i gäng och rånar folk.

Eller hänger i rektangulära klungor på stan.

Undrar var alla tog vägen?

Jag vet att jag har en kartong videos i källaren.

Fast det får man väl?

Eller räknas det som olovligt bortförande? Övergrepp? Kidnappning?

Gör det det, så skojjade jag bara om att jag har en kartong i källaren.

Känns som höst ute.

Kallt, blåsigt, grått och alla träd bara dör.

Släpper sina löv.

Orkar inte hålla kvar dom längre.

Tycker synd om träden.

Gett så mycket liv, så intensivt.

Så kommer hösten och bara snor.

Dödar.

Så står träden där, nakna och ensamma i fem, sex månader och fryser.

Och vinden, den iskalla slinker lätt igenom de tomma trädkronorna och gör själen alldeles kall.

Man längtar efter värmen redan nu.

Och efter dig.

Du är mitt element. Min handvärmare. Min pacemaker som låter hjärtat slå rätt.

Sån är jag.

Orionberoende liksom...

Så hysteriskt kul

att cykla.

Ja på riktigt.

Någonting som är ännu lite roligare är att väja för bilar som kör ut mitt framför min cykel, med mig på.

På cykelöverfart.

Jag cyklade nästan med övercyklingshastighet.

Skulle hem och byta om till lite mer festaktiga kläder.

Hade lagerkonferens i lördags.

Upp och hoppa. Lyssna på chefer om framtiden.

Hej och iväg till fotbollsmatchen mellan lagret och kontoret. Vilken vi (lagret) vann med 4-4.

Hej och iväg för att ta på byxor med pressveck, skjorta och en slips eller två.

Bråttom, bråttom. Skulle ju hem till David för att inmundiga alkoholhaltiga drycker och bli lagom mjuka i ryggen.

Planerar, längtar, älskar och cyklar.

Då kommer den blåa bilen.

Oj!

Jag svängde höger.

Och försökte knäcka en cykelledsskyltstång med axeln.

Gick sådär...

Så medans mina arbetskollegor dansade, åt, skrattade, smyghånglade och hade jobbets bästa lagerkonferens någonsin, låg jag på en brits med halskrage och nål i armen.

Men jag fick i och för sig lite morfin innan dom drog axeln i led igen.

Nåt ben i axeln är av och min axel har en kula av ben som står rätt upp. Som en golfboll.

Sjukskriven en månad.

Sjukgymnastik börjar nästa vecka.

Och jag som är extremt högerhänt upptäckte idag att det är riktigt svårt att torka sig med vänstran. Ja klart jag har papper i handen också.

Annars hade det varit lite äckligt.

Men kaffe kan jag göra.

Men inte diska.

Men det kunde Orion <3

Jag tittade på.

Sån är jag.

Tittlycklig liksom...

Jag

älskar

dig!

Sån är jag.

Lycklig liksom...

Åkerå. Bra versus bajs.

Bra: Mina grannar.

Som väljer att gå tillbaka med sverigedemokraternas lustiga (läs bajs) valsedlar och reklam.

I morgon ska dom lämna tillbaka detta till SD's valstuga.

Jag passade på att kissa på detta, när jag var på toa.

Inte på grannarna eller deras manifestation.

Utan på reklamen.

Från SD.

Nu ska jag vara lite äcklig.

I någras ögon.

Kommer ni ihåg lukterna?

Dom där intima.

Känslosamma.

Minnesvärda.

När man tar av sig boxershortsen, och sätter sig och kissar.

Ja jag sitter ner.

Kalla mig kärring. Men jag trivs bäst då.

Hursomhelt.

Lukter.

Minnen.

Av intima möten.

ja det behöver inte vara boxers.

Men i mitt fall har jag det.

Inte haft trosor på mig.

Än.

Skulle jag ha trosor hade jag valt the grannymodel.

Dom där breda bekväma.

Har inte förstått susningen med att ha ett snöre i rumpan.

Men å andra sidan är jag gammal.

Jätte.

Sån är jag

Svårsutten liksom

Det här med snus är en vetenskap.

En gång snusade jag ett snus som jag mig elefantläpp.

Inte så att den blev grå och stor med en snabel.

Utan alldeles skrynklig på insidan.

Som när man äter popcorn.

Saltet gör att huden drar ihop sig. I munnen alltså.

Kallas det hud?

Det där köttiga, röda som är på insidan av munnen.

Åkerå, jag kallar den för hud.

Hur som helst.

Gjorde ont.

I läppen.

Stakt snus.

Eller svag läpp.

Jag har kyssts en gång.

Jättelänge.

Fick inte ont i läppen.

En gång hade jag oralsex.

Jättelänge.

Fick lite ont i tungan.

Undertill.

I strängen.

Snusar inte där.

Kanske bör börja med det.

För att härda tungan.

Kanske blir rapp och fräck i munnen då med.

Och kan bita tillbaka verbalt direkt.

Och inte som nu.

När jag kommer på typ tre sekunder för sent.

Dräpar kommentaren.

Och således fölorar igen.

Och igen.

Någongång ska jag helgardera allt!

Betala dyrt, för att vinna lite.

Fast det är ju vinsten som räknas, tydligen.

Säger dom. Som kan.

Vinster.

För jag har inte koll alls.

På tabeller.

Eller sport.

Jag har koll på mitt hjärta.

Måste ha det.

Annars hoppar det ur kroppen på mig.

Sån är jag.

Hållik liksom...