Flyttens vemod

Fan va gött!
Det verkar som om min hosta äntligen väljer att flytta hemifrån. Jag har tjatat på den i ett par tre dar att den bör flytta till annat boende. Mina lungor börjar bli allt för trångbodda.

Verkar som om den tog mig på orden. Den satt vid nätet och skummade igenom blocket och bytbostad. Tydligen så hittade den ett passande boende, för jag känner hur flyttlassen väller ut ur lungorna. Det blir lättare att andas, samtidigt som värken i magmusklerna och revbenen börjar avta.

Det hostan inte vet är att jag hällt krossade p-piller i nyponsoppan jag åt, så att den inte ska kunna fortplanta sig. Nu hoppas jag ju visserligen att alla ska uppleva den samma kärleken. Men för att bespara resten av världen samma skit hostan gav mig, så gav jag igen på mitt eget sätt.

Igår lät jag hostan vara hög hela kvällen. Fyllde den med etylmorfin, och spelade Foo Fighters med hörlurar runt bröstet. Det verkade den gilla, ty den knep käft istort sett hela kvällen och natten. Låg väl där i vänstra lungan i en hög på botten och såg musiken som färger kan jag tänka.

Skönt det ska bli när den väl är helt utflyttad. Då kan jag gå omkring naken i huset igen, utan att känna att jag gör hostan besvärad av min muskulösa kropp och välrakade haka. Jag kan dansa med den underbara utan att behöva se hur hostan vrider sig i plågor när den inser hur jävla gudomlig jag är på dansgolvet. Jag kan laga en kulinarisk gourmé måltid, och slippa hostans dreglande tunga droppandes i mina lungor.

Men det viktiga är att jag slipper inta mer läskig hostmedicin som ej går att kombinera med whiskey. Testade detta av misstag. Låg i soffan och kände hur hjärtat ville slita sig loss ur kroppen och springa till skogs på ett illegalt raveparty. Var tvungen att tejpa ett par varv med gaffatejp runt bröstkorgen för att få hjärtat att sluta försöka hoppa ur kroppen.

Så ikväll blir det en liten men ack så efterlängtad whiskey. Mitt egen gravöl, min egen grav-whiskey. Allt för att fira att hostan blivit stor och valt flytta hemifrån.

Kommer säkerligen kännas vemodigt. Kommer sakna att ligga dubbevikt på golvet och kippa efter luft, samtidigt som magmusklerna krampar och revbenen knäcks, ett efter ett.
Men det gör ont att sakna också.